
Normal skyddsnivå – fosforrening i mark
För att uppfylla de fosforreningskrav på 70 % som är standard vid normal skyddsnivå, ska utloppsvattnet från InterACT® ledas ned i marken för efterföljande markretention av fosfor. Efter reningen i InterACT® så är BOD-halten mycket låg, detta leder till mycket mer effektiv fosforadsorption till jordpartiklarnas ytor, eftersom biofilmbildning i marken begränsas. Biofilm hämmar nämligen fosforadsorptionen. Därför behöver inte mini-infiltrationen vara i närheten så stor som en traditionell infiltration dit orenat avloppsvatten leds. Det är av samma anledning inte nödvändigt att installera luftningsrör i mini-infiltrationen, eftersom syreförbrukningen är försumbar.
Det viktigaste i sammanhanget är att allt vatten kommer ner i marken, detta kan genomföras på olika sätt (t ex en mini-infiltration eller dylikt) beroende på förutsättningarna vid fastigheten, såsom markens genomsläpplighet och avstånd till grundvattnet (normalt minst en meter).
Infiltrationskapacitet - djupdykning
Infiltrationskapaciteten är definierad som den yta genom vilken vatten kan passera. Termer som permeabilitet och hydraulisk konduktivitet beskriver mängden vatten som kan passera genom en ytenhet över tid. Denna kapacitet är beroende av jordtypen och påverkas av faktorer som kornstorlek, packningsgrad och aktuell vattenhalt. Generellt ökar infiltrationskapaciteten med lägre vattenhalt, det vill säga ju torrare marken är, desto bättre är dess förmåga att infiltrera vatten.
Vatten- och Avloppsverkens rekommendationer (VAV) specificerar typiska infiltrationskapaciteter för olika jordarter när de är helt mättade med vatten, såsom dagvatten:
Jordtyp | Infiltrationskapacitet (mm/timme) |
Morän | 47 |
Sand | 68 |
Silt | 27 |
Lera | 4 |
Matjord | 25 |
Källa: Svenska Vatten- och Avloppsverksförening (VAV) 1983
I dagvattensammanhang brukar man mäta infiltrationskapaciteten i mm/timme (tabellen ovan). I avloppssammanhang brukar man däremot ange infiltrationskapaciteten som LTAR (Long Term Acceptance Rate) vilket anger antalet liter avloppsvatten per dygn som jorden (marken) långsiktigt kan ”svälja”. Om man räknar om mm/timme till LTAR fås följande värden (1 mm/timme motsvarar 1 liter/m2, och multiplicerar man med 24 fås kapaciteten per dygn).
Jordtyp | Infiltrationskapacitet (mm/timme) | Infiltrationskapacitet angiven som LTAR (liter/m2/dygn) |
Morän | 47 | 1 128 |
Sand | 68 | 1 632 |
Silt | 27 | 648 |
Lera | 4 | 96 |
Matjord | 25 | 600 |
Jämförelse miniinfiltration och vanlig infiltration
Som man kan se om man är bevandrad i avloppsbranschen så är det jättehöga LTAR-värden, alltså mycket större genomsläpplighet än vad man vanligtvis räknar med när man ska dimensionera en traditionell infiltration. Anledningen till detta är att man måste kompensera för att det är ett orenat avloppsvatten där genomsläppligheten är mycket lägre än för ett rent vatten.
Naturvårdsverket har angivit att infiltrationsförmågan för avloppsvatten (i en infiltrationsbädd) kan vara en faktor 10 – 1000 gånger sämre än när det gäller att infiltrera rent vatten (NVV fakta, rapport 8147 ”Små Avloppsanläggningar” sid 33) Detta beror på att det orenade avloppsvattnet innehåller så mycket organiska föroreningar att en kraftig biohud etableras i bäddmaterialet. Detta är orsaken till att infiltrationskapaciteten uttryckt som LTAR för rent vatten i tabellen ovan är väsentligt mycket högre än de LTAR-värden man brukar se i avloppsammanhang.
Slutsatsen här är alltså att avloppsvattnet som renats på organiskt material i InterACT® rinner igenom marken mycket snabbare än ett avloppsvatten som bara är slamavskilt.
I Norge är det en etablerad lösning att ha biologiskt reningssteg innan infiltration när det är svårgenomsläpplig mark, eller om man inte har utrymme att göra en stor infiltration. ”Kombinasjonsløsninger benyttes der hvor spesielle forhold gjør at man må gjøre tilpasninger. Slike kombinasjonsmuligheter er:
- Bruke biologisk behandling etter slamavskiller i et infiltrasjonsanlegg. Benyttes ved begrenset areal for infiltrasjons eller ved tettere masser med mindre infiltrasjonskapasitet.”
https://www.va-blad.no/avlop-i-spredt-bebyggelse-valg-av-losning/
I Norge har de alltså infiltrationer av betydligt mindre storlek i de fall som de har en för-rening av organiskt material. I Sverige börjar man nu förstå att det är såhär det fungerar.
Hur tar man reda på om Miniinfiltration är rätt efter InterACT®?
För att avgöra om mini-infiltration är rätt metod för avloppsvattenhanteringen efter InterACT®, bör en initial utvärdering av markförhållandena göras. Detta kan innebära att gräva en provgrop för att bestämma grundvattennivåns djup och genomföra ett perkolationstest för att utvärdera markens genomsläpplighet. Perkolationstestet resulterar i ett LTAR-värde (Long Term Acceptance Rate), vilket ger en indikation på hur snabbt orenat avloppsvatten filtreras genom marken. Detta värde kan sedan multipliceras med fyra för att uppskatta genomsläppligheten för det renade avloppsvattnet efter behandling i InterACT®. Denna faktor fyra är baserad på en försiktig bedömning jämfört med orenat avloppsvatten, där Naturvårdsverket anger att orenat vatten kan ha en genomsläpplighet som är 10 till 1000 gånger sämre (se förklaring i stycket ovan).
Miniinfiltrationen ska placeras med skyddsavstånd till dricksvattenbrunnar så att man inte riskerar att kontaminera dricksvattnet (även om en betydande reduktion av patogener sker i InterACT, ca 80-90% patogenreduktion).
För att förhindra övergödning av närliggande vattendrag är det också viktigt att upprätthålla skyddsavstånd från mini-infiltrationen till dessa, så att fosforn hinner adsorberas i marken innan det når vattendragen.
Alternativet Biofilterdike
Om marken består av ett tjockt matjordslager med tät lera därunder, kan ett biofilterdike vara ett alternativ till mini-infiltration. Ett cirka 20 meter långt dike grävs ut, där ett spridarrör placeras ungefär 30 cm under markytan, omgivet av makadam. En markduk ska placeras ovan makadamen, därefter fyller man på med jord upp till markytan. Utloppsvattnet från biofilterdiket rör sig delvis horisontellt genom matjordslagret innan det långsamt filtreras ner genom leran, där fosfor effektivt adsorberas av jordpartiklarna. Med tanke på att utloppsvattnet från InterACT® fortfarande kan innehålla lite bakterier, är det viktigt att säkerställa minst en meters djup till grundvattennivån från biofilterdikets botten, samt horisontellt skyddsavstånd till dricksvattenkällor. Detta avstånd anpassas efter de lokala markförhållandena.
Renar en infiltration 70% fosfor?
I de allmänna råden antas en infiltration ”rena” 70% fosfor. Forskningen kring detta spretar väldigt, men ibland krävs ändå att man ska bevisa att det är 70% fosforrening som uppnås vid normal skyddsnivå.
Formas (ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling) har på uppdrag av HaV gjort en sammanställning av forskning (en så kallad Metastudie) på området “markretention av fosfor”. De kommer till följande slutsats efter en gedigen genomgång:
“Efter att ha gått igenom alla studier kan vi dock konstatera att de forskningsresultat som finns inte är tillräckliga för att kunna ta fram vetenskapligt grundade mått på markretentionen, som exempelvis skulle kunna vara vägledande vid kommunernas tillsyn av enskilda avlopp.”
Man kan tycka att det är mycket begärt att fastighetsägaren då ska bevisa för kommunen att marken ”renar” 70% fosfor. Att kalla det för rening är egentligen inte korrekt, i praktiken handlar det i bästa fall om en fördröjning av fosforn i marken. Hela studien finns att läsa här: